När jag först började på lärarutbildningen så var jag väldigt stolt över att jag snart skulle få tillhöra en så viktig yrkeskår som lärarnas. Jag hade en förhoppning om att jag skulle bli en bra lärare och någonstans inom mig vågade jag tro att jag faktiskt skulle bli det.
Under utbildningens gång har jag mött många som har ifrågasatt mitt yrkesval. Varför ska du som är så duktig bli lärare? Kom du inte in på något annat? Förvåningen har varit stor när jag förklarat att jag har valt läraryrket framför andra mer prestigefyllda utbildningar som exempelvis läkar-, jurist och ekonomprogrammen. Jag har försvarat mitt val med att jag tycker att barn och ungdomar förtjänar duktiga lärare som har valt läraryrket framför annat – inte för att det var det enda som stod till buds.
I dag har jag valt att avbryta mina lärarstudier.
Jag vill skänka ett stort tack till dig, Ilmar Reepalu, som så öppet blottat det massiva lärarförakt som finns idag – kanske främst inom socialdemokratin. Det har fått mig att förstå att mina drömmar om att lärare en dag skulle komma att värderas och respekteras för sitt arbete aldrig kommer att infrias. Jag har också insett att jag är värd så mycket mer än att arbeta i en verksamhet som kan styras av en politikers plötsliga infall efter att ha sett för mycket på en TV-serie som Klass 9A.
När jag först började på lärarutbildningen hoppades jag att jag skulle bli en bra lärare. I dag, efter mer än tre år på lärarutbildningen, vet jag att jag skulle ha blivit en fenomenal lärare – men jag kommer inte att bli det. I dag har jag valt bort läraryrket precis som jag en gång valde det.
Så tack igen Ilmar för att du har öppnat mina ögon!
1 kommentar:
Var glad att du inte valde att plugga journalistik iallafall ;)
Skicka en kommentar