onsdag 12 augusti 2009

När fyller man år egentligen?

För några veckor sedan fyllde Selma 6 år. Det är en stor händelse att bli sex år så för att fira fick hon en liten ensamdag med sin gode moder på Skansen. Jag tycker att det är oerhört viktigt att barnen får ta del av det fantastiska svenska kulturarvet, Hälsingegårdarna, Seglora kyrka, traditioner och allt annat underbart som finns på Skansen.

Vi spenderade hela dagen i stadskvarteren och tittade på när bagarens deg jäste, när bondmoran mockade koskit och sedan åt vi vår medhavda picknick (hembakt surdegsbröd med ekologisk tofu och groddar) innan vi stilla vandrade hemåt i Stockholmsnatten.

Nej, nu ljög jag.

Så här var det på riktigt. Jag jobbade på Selmas födelsedag och hann inte fira henne mer än med en panikinköpt bakelse som serverades till frukost. En var till de andra barnen också. Sedan åkte jag till lugnet på jobbet och lämnade glatt tre sockerhöga barn i Pelles vård.

Några dagar efter födelsedagen åkte jag tåg mellan Uppsala och Upplands Väsby och efter ungefär trettio sekunder på tåget väste jag sammanbitet till barnen att jag "aldrig någonsin ska åka någonstans med er igen".

-Men jag då? sa Selma. Jag sköter mig ju.

Och det gjorde hon ju faktiskt - till skillnad från sina syskon som fortfarande sjöng skithögt på tåget och försökte rymma under sätena. Man kan tycka att de borde fatta att det inte går efter i alla fall den tredje gången som de fastnade. Men de är faktiskt blonda båda två. Behöver jag säga att Kommandomamman kom fram i höjd med Knivsta?

Dagen efter fortsatte de två blonda barnen att driva sin mamma till vansinne så Pelle förslog vänligt, men mycket bestämt, att jag och Selma skulle lämna hemmet ett tag. Vilket vi alltså gjorde.

På Skansen ska sexåringar göra rätt för sig och betala inträde men vem ser skillnad på en snart-sexåring och en nyss-sexåring tänkte jag. "En vuxen", ljög jag i kassan och hoppades att Selma inte skulle avslöja mig.

Väl inne kommer dilemmat. Ska man ta pliktrundan och kolla på de tråkiga djuren (älgar, sälar, Seglora kyrka, Hälsingegårdar och sånt) eller ska man skippa det och ta de coola djuren på en gång - där man får gå in i buren?

Sexåringar har tydligen inte så mycket Luther i sig så det blev Skansen-akvariet på en gång. Inträde igen för sexåringar. "Hur gammal är du då lilla vän" undrade tjejen i kassan. "Fem" svarade Selma oskyldigt till min stora förvåning. Jag trodde att hon hade stenkoll på att hon hade fyllt sex år? Men jag är inte den som är den så vi går in på akvariet utan att betala för henne.

Snabbt in till lemurburen där Selma får en fullständig chock av de springande och hoppande lemurerna. Några meter senare deklarerar hon att hon "avskyyyyr" lemurer och vill gå till hajarna istället. Det är ju lite hennes dag så vi knatar raskt iväg till hajarna. "Det där är ingen haj" utbrister hon vid åsynen av den lilla fläckiga hajen. Nej, ingen vithaj direkt men en haj är det ju ändå, försöker jag övertyga henne.

Inte övertygad om hajarnas storhet går vi vidare till sälarna, älgarna och Lill-Skansen innan hon har fått nog och vi överger det naturliga Skansen till förmån för Gröna Lund och sockervadd, snabbmat, E-nummer och artificiella smakämnen. Ni trodde väl inte på riktigt att vi hade med oss picknick med tofu och groddar?

Jag har sedan dess varit rätt förbryllad över att Selma svarade att hon var fem år men förklaringen kom i går när jag avslöjade att hon ska få ha sitt 6-årskalas på Barnens Djungel. Ett fullständigt gräsligt ställe för föräldrar men där barnen kan hoppa i hoppborgar och gå vilse i klätterställningarna. "Åh, då ska jag äntligen få bli sex år!", utbrast hon lyckligt.

Aha, man måste ha kalas för att fylla år på riktigt.

Så då antar jag att det inte räknas att jag bara ringde mamma på hennes födelsedag i går? Ska jag uppmärksamma henne lite i bloggen då? Jag vet ju att mamma läser frekvent men sällan kommenterar. Jag tror inte att hon törs riktigt. Knarklangare kanske kommer att börja kasta droger efter henne om hon ger sig till känna på nätet?

Men mamma. Sån tur har man inte.

Men grattis i alla fall! Och du, du får hänga med på kalaset om du vill?! Det är gratis korv till alla barn och ryggskottet klarar säkert ett par timmar i klätterställningen.

11 kommentarer:

Jenny sa...

Klart hon följer med! Jag som känner din mamma rätt väl vet att hon älskar klätterställningar och hoppborgar och sånt. Och det är bara ett "Ryggskott light" hon har fått, det hinner nog gå över. Jag sa oxå bara grattis i förbifarten, jag hade jävligt bråttom till mitt jobb, och ingen present hade jag med mig heller. Jag skäms som fan (som en hund) (fast min hund skäms inte fast hon har bajsat under bordet) och känner att jag måste kompensera henne. Jag bjussar alltså på kaka och kaffe eller en slush och kaffe och kaka. Om jag inte jobbar, jag har ju stand-by på lördag till klockan två, men jag looovar att komma om jag inte blir utkallad. Annars bjuder min man, han är ju dessutom lite rikare än jag så då kan hon få popcorn också.

Jenny sa...

Och förresten. Alltså, jag trodde på allvar att du hade haft med dig nyttomat och kollat på de tråkiga delarna av Skansen. det hade inte förvånat mig det minsta, eftersom du faktiskt lät mig göra det nyss nämnda på min möhippa. MÖHIPPA!!! Är inte det meningen att man ska ha kul då? Även om man hade råkat, så att säga, sätta sig i en trång sits. Blivit på smällen innan bröllopet alltså? Gud att man inte kunde hålla ihop benen på den tiden. Som man nu har lärt sig mycket bra.

Jenny sa...

Och. En annan sak. Jag är så glad att du har börjat blogga igen. Jävlar vad rolig du är! Undrar om inte jag ska komma ut som din släkting snart? Jag borde bli lite creddad tycker jag. Eller snarare borde du bli lite creddad. Du har ju lärt mig allt jag kan. Fast endel gick uppenbarligen inte in. Vad sa du om att skaffa hund till exempel? Inte rådde du mig till att göra det precis. Fan, jag ska aldrig mera göra som jag vill. Bara lyda dina råd. Och Min Mans förstås. Inte somn klockan sju alltså varje kväll och inte köpa mera djur alltså. Var det nåt annat jag missade så säg det nu, jag känner mig mycket mottaglig.

Jenny sa...

Just det. Jag ska köpa mig en ny data och mobil idag. Med mobilt bredband eller var det ADSL det hette? Mobilt ADSL va? Så att jag kan blogga från friseringen. Ni måste ju alla vara nyfikna som fan på hur det går för mig på mitt jobb #2.

Jag skaffade mig en PT sa...

Be om en bärbar mobil så kommer killarna bakom disken att hjälpa dig ska du se.

Tre stycken sa...

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig utan att bli fjantig och blödig och framstå som en idiot så jag bara säger det:

Jag är SÅ GLAD att du bloggar igen och jag skulle SÅ GÄRNA vilja vara kompis med dig och bara få sitta med ett glas vin och lyssna på dig när du pratar. Du är nämligen en sån som skulle kunna prata en hel kväll utan att man tyckte att det var tråkigt eller ego eller jobbigt, utan bara underhållande. Grattis. Många är ni inte, men ni finns.

Jenny sa...

Shit, Tre Stycken. Du verkar inte klok. Att sitta med Kommandomamman när hon är packad är ingen rolig historia. /En som vet.

Mamma sa...

Tack för inbjudan! Klart vi kommer! Hellre varmkorv och bröd än tofu och groddar! Ska träna på att klättra eller att åtminstone gå lite rakt! Å Flygis, mums med fika!
Kaffe och kaka eller kaka och kaffe eller både ock! Å titta, jag vågade kommentera! Jag är STOR nu, fyllde år igår! Inte 6 år men nära........

Jag skaffade mig en PT sa...

Hörrudu Flygis. Jag är skitrolig när jag är packad. För att inte tala om hur klok jag blir.

Tre Stycken: Du är alldeles för snäll mot mig! Du ska få bli min bästis!

Och du Flygis. Det finns en jättestor knapp till höger på tangentbordet. Strax bredvid '*-knappen. Tryck på den ibland.

Jenny sa...

Vaddå? Vart är *-knappen? Jag hittar den inte på datan. Eller vaddå? Pilen eller? Men jag gillar inte att skriva med pilar, det blir så opersonligt tycker jag förstår du. Jga gillar att vara mig själv.

Jag skaffade mig en PT sa...

Flygis: Jag vågade inte skriva pilar. Det finns fler knappar med pilar.