fredag 30 januari 2009

Arbetsträning på vårdcentralen

Det verkar ju otroligt glamouröst att vara läkare.

Tills man kommer ut till en vårdcentral i förorten för här finns det ingen glamour att tala om alla. Nej, här är det trötta sköterskor, ännu tröttare undersköterskor och vårdbiträden men allra tröttast är nog ändå läkarna.

I fotriktiga tofflor och blå landstingskoftor hasar de sig fram till dörren och ropar trött ut namnet på nästa patient. Gamle Sven i sin tur hasar sig sedan i sakta mak fram till det lilla undersökningsrummet där en pliktskyldig undersökning tar vid innan han hasar sig därifrån med ännu ett recept på urindrivande.

För att inte tala om byråkratin när man ska få tag på en tid till läkaren. Ska man bli sjuk bör man bli det innan 07:50 för efter det finns det inga akuttider att få tag på. Då kan man lika gärna lägga sig ner och dö. Och dö vill man ju inte så mina barn blir alltid sjuka innan 07:50.

Vid det här laget kan jag proceduren.

Steg 1) Ring vårdcentralen senast klockan 07:50 annars hinner någon annan sno akuttiderna. Det är lite tajt om tid för egentligen öppnar telefontiden inte förrän 08:00.

Steg 2) Knappa in personnummer på den ärendet gäller.

Steg 3) Vänta på att en sköterska ska ringa tillbaka och ta personnumret på den ärendet gäller. Den automatiska knapptryckningen fungerar nämligen inte.

Steg 4) Berätta ärendet och få en tid.

Vid steg 3 i dagens läkarbokningsritual blev jag lite förvånad när sköterskan hävdade att jag uppgett fel personnummer. Nu har jag för många barn för, hinner jag tänka innan jag rabblar upp det igen.

- Nej, du säger för många siffror, envisas sköterskan.

Lite frågande upprepar jag mig igen och nu kollar jag att jag verkligen säger rätt. Jag börjar med årtalet, månad och datum och sedan de fyra sista siffrorna - 6247.

- Nej, det blir för många! säger sköterskan. 60-2-47, det stämmer inte!

- Nej, inte 60-2-47...6247! korrigerar jag henne.

- Kan du säga igen? 60-2-47?

- 6247, upprepar jag och hör hur sköterskan funderar innan hästarna äntligen galopperar in i stallet.

- Då får ni en tid 10:15 men ni måste komma klockan 10:00 så att ni hinner berätta att ni har kommit.

Klockan 10:00 är vi på vårdcentralen. 10:30 får vi komma in till läkaren som nästan kan prata svenska och 10:32 går vi därifrån med ännu ett recept på penicillin.

Det är fint att människor får arbetsträna på vårdcentralen tycker jag.

4 kommentarer:

Chrissan sa...

Vi har som tur är privatläkare och har ALRDIG haft problem med att få tider där. ;)

MorsanMia sa...

Visst är det...
hahaha

Trileia sa...

Hade jag råkat ut för den sköterskan hade jag nog fått ett mindre utbrott (i stil med det som dränkte Pompeji).. Hoppas man slipper liknande.

Karriärmamman sa...

Jag hade garvat gott åt detta om jag inte hamnat i ungefär samma sits en miljoooon gånger. Sist vi behövde hjälp hade Lilleman den goda smaken att få hjälp av förskolefröken V, som raskt bokade tid, sa vad som var fel och när vi dök upp var det bara att kvittera ut receptet och gå till apoteket...